Bästa helgen på länge
Vi fixade oss i ordning hos Jennifer, jag, MalinL, Sanna och såklart Jennifer själv. Just det jag får inte glömma Sannas kille Olle. Det kom några tjejor, som jag inte kände, sedan kom det fler och fler som jag inte hade en aning om vem de var. Många kom med någon liten present och jag visste inte ens om att Jempis hade fyllt år och att det var därför vi firade.. Kände mig lite dum.
Senare när vi kom igång var det så himla roligt. Det var mycket nytt folk att prata med och man upptäckte att nämen du och jag känner ju samma och hon känner den som känner han som varit tillsammans med henne. Ni vet sådär som det alltid är men det är roligt att veta om det där lilla sambandet som verkar binda oss allesammans ihop. Vi hoppade studsmatta och jag fick en fläskläpp av att hoppa in i Edin, men jag lovar det var helt och hållet mitt fel. Senare blev det lite Twister men alla förlorare ganske svårt för det var mörkt ute dessutom och lite blött pga spill. Sedan blev det dans inne i datorrummet. Jag fick lära mig sjögräset, Tennisspelaren, Golfaren och många många fler, vi kom också på några nya.
Dock efter ett tag började massor att må illa, ska inte nämna några namn, och vi fick ta hand om många så att Jempis inte skulle behöva städa ihijälsig dagen efter. Vi var ca 10 pers som sov över, men jag sov ändå hyffsat bra iaf :) Sedan var en av Idorna, inte IdaL utan den andra, superdupersnäll och gick upp klockan halv7 och började städa lite, sen var det många som hjälpte till och allt blev lyckat till slut.
Det var Fredagen.
På lördagen så vaknade jcg på Jempis soffa och frös lite. Malin hade ett skönt varmt täcke men hon sov och jag kunde inte vara så hjärtlös att försöka snotta det, men jag somnade om ändå. Sedan hämtade pappa mig och vi for nästan på en gång till IP för där skulle jag spela en plojmatch mot Liko, ni kanske vet att Liko har sponsrat Alvik så att v har kunnat lägga en konstgräsplan. Igår var det invigningen med massor av grejjer . Jag åt den traditionella våfflan.
Sedan jobbade jag ett tag där uppe till 20.00 men blev försenad pga tacotallriksätande till 20.30. då var jag med Elina, LinneaS, Filla, ViktorLu, och Davve B, hos DavveB. Vi hade värsta myskvällen då vi bastade, såg på film, chillade och bara tog det lugnt. Jag somnade under filmen, DavveB hade då under filmen skjutsat hem Filla med sin motorcykel och Linnea hade bikat hem. Davves hus var så jädrans fin alltså. För er som varit i Alvik så är det det huset som har byggts om jättemycket och jättelänge, men som nu NÄSTAN är färdigt. Värsta lyxbadrummet med två handfat, toan kommer ut ur väggen, badkar nedsänkt i golvet, bastu och superlyxig dusch med så mågna olika funktioner att det tog ett tag innan jag och Linnea lyckades få igång den som vi ville.
En kväll att minnas iaf :)
En helt att minnas också vill jag påstå! Hoppas veckan blir skojj, hare bra allesammans nu ska ja sova.
tröttocntihalsenochtäppinäsan
Annars så är det roligt att börja skolan nu när vi väl kommit igång. Äntligen kan jag allas namn, och de flesta i klassen verkar kunna mitt också :)):):): Happy Moment :D Vi har som haft en massa grupparbeten och faktiskt TRE lärakännaövningar :O så nu verkar väl alla känna sig lite mer säkra och sånt där. Idag skulle vi också ha haft våran första idrottslektion, lr jaa vi hade ju det också, men vi fick inte idrotta. Presentationer och prat första lektionen i varje ämne, det är lite långtråkigt, men samtidgt nödvändigt. Gällande idrottslektionen hade jag osm bara kunnat flytta presentationen till nästa vecka för att få dra igång. Det kommer säkert bli värsta skojj att idrotta med en så idrottig klass. Jag gör som AmandaP sa att hon skulle göra, se allting som har med skolan att glra positivt, och jag tycker det fungerar.
P.g.a. mitt halsont lånade jag Idas cykel för att ta mig till apoteket och där köpa Bafucin, halstabletter som man tar varannan timme ungefär och jag tror att det hjälper. Iaf så intalar jag mig själv det.
Idag har jag idétorka och kommer inte på mkt att skriva om, så här tare slut
Ovanliga tider :P
Idag sitter jag vid datorn en tid som jag aldrig annars brukar vistas här. Iaf inte när det är skola. Det beror på att vi idag inte har någon estetisk verksamhet och att jag då itne börjar förrän 11.15 och ska få skjuts med Olivia och hennes mor. Riktigt skön dag, idag, vi har nämligen bara två lektioner :)
Avundsjukan har slagit till igen, eller orättvisan, det beror på hur man ser det. LinneaSs klass ska fara på en typ av läger och ha massa annat skojj och detsamma ska AdamJs klass, men inte vi för vi småstartar med själva skolarbetet IDAG. Fast f´ör mig gör det ärligt talat inte så mycket om vi inte har en massa enformiga lära känna lekar, men det är ju dock inte det dessa två klasser ska ha. De ska fara bort och sova över och allt, värsta fuuusk... Ajja livet är inte rättvist och jag har iaf fått en rolig klass verkar det som :) Fastän jag inte fick gå med alla som jag ville, men jag är nöjd ändå.
När jag nämnde orden "Nöjd" och "Jag" i samma mening så började jag att tänka på en låt som jag hörde när jag var liten. Fast nu byter jag ut ordet han mot jag så blir det mycket roligare:
För jag är nöjd, nöjd nöjd, Tjejen här är väldigt nöjd! Så nöjd, nöjd, nöjd :) Hehe fick bara lust att skriva den.
Igår när jag gick i la mig så var klockan kanske strax efter 22.00 och jag skulle ju upp 9.15 så jag behövde inte somna på en gång. Då läste jag ett tag i Nionde Grottan, som är bra men går otroligt sakta framåt!, ajja och sen började jag lyssna på Kent, Du och Jag Döden. Och den skivan är min absoluta favorit bland alla Kent skivor. När den nya kommer ut ska det blir helt roligt att lyssna på den också. Iaf så slog det mig i lyssnandets stund att det var längesen jag lyssnade på Kent och att de är ju alldeles för bra för att inte lyssna på så ofta, så jag ska skärpa mig på den punkten. Därför sitter jag nu med headset, dels för att jag gillar att lyssna i headset, men mest för att jag inte vet hur man får ljudet till högtalarna när man kopplar ur headsetet, och lyssnar på Kent B-sidor CD1. Just nu är det Noll som framförs.
Jag har kommit på en sak. Jag längtar till våran första skrivuppgift i svenska. Det är nog en av de enda sakerna i skolarbetet som jag har saknat under sommarlovet. Det är så roligt att sitta och komma på berättelser eller andra sorters uppsatser och sedan skriva på nya sätt och så vidare. För några låter jag säkert totally pluggis, hehe men men då tror jag att jag får leva med det. speciellt nationella uppsatsen tyckte jag var rolig. Speciellt när man kunde välja att skriva en krönika, och jag anser mig själv ha ganska klart för mig vad jag tycker om saker, så därför var det väldigt roligt att argumentera för en sak skriftligt.
En sak som jag däremot absolut inte längtat till det är matten, och jag som ska ge mig på att läsa snabbmatte och ända till matte D, urrsch. Skärp dig Johanna, du har ju redan lovat dig själv att inte tänka på det där alldeles korkade och göradetjobbigareänvaddetärsättet, då blri det ju ÄNNU jobbigare, faktiskt.Jag hoppas att jag och Elin hamnar i samma matte och kemi-, biologi- och Fysikklass i tvåan när vi båda ska välja Naturinriktningen. för det blri mycket lättare om jag har någon rolig att tillbringa de lektionerna med. '
Undra när Olivias mamma kommer?
Nyta tider
Idag har det varit första dagen på skolan. Det är ny skola, nya klasskamrater. Eller okej alla klasskamrater är inte nya, jag fick gå med Olivia Martin och Bränna igen. Det är känt med både gammalt och nytt.
Min nya klass:
Jag
Olivia
Elin
Maja
Mia
Hanna
Ida
Ida
Ida
Johanna
MartinX2
Bränna
David
Mattias
Fredrik
Tobias
OskarX2
Andreas
Nils
Johan
Joel
Kristoffer
Arash
Tom (osäker på att han heter så)
Sen är det så pinsamt attj cg inte komemr ihåg namnen på de två sista killarna.
Vi är iaf 28 stycken med mentorerna Anthony Lodnert och Åsa Marklund. Vi spelar fotboll och basket, majoriteten fotboll och jag hoppas och tror att det tre år framöver kommer att bli väldigt bra :) Jag har dans som estetisk verksamhet och det känns lite nervöst, för jag är ju som inte något bra på att dansa, men som det verkar är jag inte ensammen om att inte kunna dansa. Sedan ska jag läsa snabbmatte och till tvåan ska jag välja naturinriktning. Allting är liksom redan packat och klart, nu återstår bara att se hrurvida jag klarar allt. Men jag blundar och hoppas på det bästa :)
Jag vet inte
Tårar för mig är nästan in ens ett tecken på ledsamhet, utan mer på ett accepterande av ledsamheten. Att inse att enligt mig står det inte helt rätt till just nu. Men vad är det som kan få mig gå glada tankegångar igen, det vet jag nog om jag tänker efter, men jag ids inte det just nu. Nu är det bara skönt att bara nersjunken och fördjupad i sina enga tankar. Alla behöver vi vara ledsna någon gång och just nu är stunden inne för mig.
Egentligen har jag ingenting att gråta över, som sagt, men det gör ju bara att mina små problem blir stora. När jag vill alltså. När man känner att behovet finns där, då låter jag mina problem bli förstorade och olösliga bara för känslans skull. Efteråt är det ju nämligen så skönt, när man kommer på sig själv med att vara alldeles fylld av självömkan som bara finns där i onödan. Då blir lättnaden över att hindren går att hoppa över med marginal till och med.
På detta vis kan jag fungera ibland när jag sitter ensammen och inte har särskilt mycket för mig. Självklart finns det stunder av äkta ledsamhet, men dessa små händelser välkomnar jag.
Ursäkta mitt lilla sidospår :)
Idag har jag match mot Bergsbyn. Startar på bänken och hoppas på att få spela. Ska gå och läsa Nionde Grottan med Ayla och Jondalar :) En kärlek som deras och Elinas och Viktors alltså :) Man kan inte låta bli att avundas
Drömdagbok
Idag har jag vaknat och somnat om hela morgonen efter klockan nio då jag var tvungen att gå upp på toaletten. Det betyder lika med många drömmar. Men här kommer någon iaf.
Dröm 1: Det började med en solig sommardag på våran baksida. Jag och massor med kompisar skulle ha fest på hos mig ute på gräset. Fast allting liknade mer en picknick. Det var filtar överallt som täckte gräset. På vårat hus har vi som haft ett par vita skivor istället för träpanel förut, men i drömmen som hade vi de där vita skivorna istället. Skenet som solen gav var liksom ett sådant dör ljust sken som brukar skina på kalla vintermornar, men det var varmt ändå. Vi hade trevligt där på våra filtar tills det kom alldeles för mycket folk. Av någon anledning så kom det killar som var betydligt äldre än oss, men som inte verkade vilja känna. Det blev en otäck stämning som förstörde allt det mysiga.
Helt plötsligt var vi ute på min bro istället, alltså på framsidan. Då satt Linnéa H Pallan och massa andra där. Pallan sa att hon var tvungen att få min address för att hennes nya föräldrar ville veta vart hon var. Jag ville inte säga min address för mamma och pappa fick ju inte veta att vi hade fest hemma hos oss. Dessutom fattade jag ingenting vad hon menade med hennes nya föräldrar, men det visade sig vara så att hon hade fått flytta in till ett par fosterföräldrar.
Dröm 2: Denna dröm var ungefär som fortsättningen på nästan, men jag kommer inte ihpg övergången så det får bli en ny istället. Jag stod i vårat vardagsrum och tittade ut genom fönstret på altandörren. Det var mulet men ljust ute och, detta låter säket helt sjukt, men där ute på våran gård stod det en typ av en hundmänniska. I just det ögonblicket när jag stod och tittade på honom så förvandlades han och fick massor av muskler samtidigt som han växta några decimeter. Jag blev helt rädd för av någon anledning blev han farlig vid denna förvandling. Jag sprang omkring i huset och försökte gömma mig för honom, för han hade lätt kunnat slå sönder ett fönster och komma in för att döda mig. Jag låg i rummet där trappen ner till källaren finns bakom köket och gömde mig med en keps på huvudet bakom en kista med massor av dukar och sånt som vi har där. Då var golvet sådär fult orangefärgat som det var förut innan vi la nytt. Jag öppnade fönstret ovanför när han hade gått och började med att klättra ut, men då kom han just runt knuten och såg mig. I min iver att klättra tillbaka tappade jag vespanyckeln. Jag hade nämligen tänkt ta mig ut till vespan och köra iväg någonstans. Jag kommer inte ihåg hur det slutade för jag tror att jag vaknade innan.
Drömdagbok
Det var Lulekalaset, fast allting vad uppbyggt och strukturerat som på förra årets lulekalas. Jag gick med några kompisar och vi var just på väg upp från Norra Hamn till Södra Hamn och var nästan som på högsta punkten däremellan. Vi stötte på några norrmän som vi pratade med, de var helt trevliga, men vi fortsatte framåt. Då träffade jag Sal och han var jättefull :S Men något som var ännu hemskare i drömmen var att vi började pussas! :S Helt plötsligt var det bara jag och jag gömde mig bland några träd av någon oförklarlig anledning. Jag var bestämt inte kvar på lulekalaset. När jag satt där bakom några träd så gick Jennys mamma på en gångväg framför mig, och jag tittade som på henne henom ett stängsel,. Iaf så gick hon där med en väninna på promenad. Helt plöstsligt får väninnan något slags anfall och faller ner på marken och börjar låta som om hon håller på att kvävas samtidgt som hon får en massa ryckningar i hel kroppen. Jennys mamma blir helt chockad och jag springer fram ur mitt gömställe för att hjälpa till. Då kommer det ytterligare en person som det händer samma sak med, han/hon, kommer inte ihåg, faller helt oförklarligt ner på marken och börjar rycka och låta sådär hemskt. Jag och Birgitta försöker ringa 112 men det går inte, det är för många som ringer när det är lulekalaset så nätet är överbelastat! För helt plötsligt var det lulekalaset igen :/
Därefter kommer jag inte ihåg något.
Jag vet att jag kom ihåg mer tidigare idag, men det är som om det bara försvan ur skallen
På tal om lulekalaset så blev jag med på bild och jag har haft ltie problem med att hitta den bilden men nu harj ag den. Det är när vi står längst fram på Melody Club:

To go beyond
Elina gjorde så att jag började om med att tänka på en idé som jag har funderat över men glömt bort. Inte för att den är särskilt speciell, men det ska som bli roligt. Jag ska ta bidler från datorn och skicka dem på framkallning så att jag får lite nya kort på väggarna. Nu när man bara använder digitala grejjor blir det ju som inte kort att ta på längre :( Fast problemet är inte särskilt stort, det går ju att lösa enkelt :) Så nu tänkte jag ta mig en liten stund med att välja vilka bilder jag ska framkalla, precis som Elina har gjort, hoppas hon itne tycker att jag härmas alltför mycket.
Jag har kommit fram till att jag längtar tills skolan börjar. Jag vet att det låter lite segt, men vi ska ju faktiskt börja en ny klass på ny skola och på en linje som jag valt alldeles själv. Det kan bli så att min klass blir superduper bra om jag får gå med Olivia, Sanna, Elin och Jempis, men om alla de hamnar i samma klass och jag i den andra kan det bli riktigt dåligt, då måste jag försöka byta på någevis. Men, men det är så dumt att oroa sig i onödan egentligen. För man kan ju inte annat än vänta och sen. Jag har besämt mig för att försöka bli läkare och gå fotboll med inriktning natur. Men jag vet inte vad för en läkare jag vill bli och jaa det kommer att bli ruskigt svårt, men om man vill så kan man och det är värt ett försök tycke jag. Enda hållhaken är att jag blev så jäklarns skoltrött på högstadiet, men alla har sagt att gymnasiet är så pass mycket roligare, så jag får väl lite på det. För annars har jag nog inte orken att gå natur, Förut var jag också så säker på att jag skulle ha spanska med på mina extra poäng men jag är inte säker på att jag vill det nu. Jag kommer att vara så dålig jämfört med resten som valt spanska och om jag ska gå det vill jag ju ha bra betyg i det. Men, men små bekymmer som jag inte behöver bry mig om riktigt ännu iaf.
Nu ska jag gå och borsta tänderna och få det undanstökat ;:)
No one likes to be yellow
Jag har fått världens skavis! På min högfra häl som vanligt. Det är mina nya CPskor som inte är nya längre. Argh! Jag for då till stan igår för å gå med några polers och då köpte jag nylonsockar och skavsårsplåster så att mina hälar ska må ltie bättre. Nylonsockar fungerar perrans, för om man har dubbla så gnider de sig mot varann istället för mot min hud + att det är allmänt skönt att ha nylon under fotbollssockar faktiskt. Nu är det ändå så typiskt att mina skavsårsplåster blev kvar i omklädningsrummet igår när jag trodde att jag packade ihop allt glömde jag visst dem. Satan :/ Men det verkar som om jag kommer att kunnda fara dit och hämta plåstrena eftersom planfixande uppe på planen fortfarande är i full gång, men det börjar bli färdigt :) B-planen är så blöt och uppsprungen nu så jag längtar faktiskt lite till konstgräset. Eller egentligen är det ju inte själva konstgräset jag längtar till kom jag på, utan det är ju bara en bra plan som lockar. En som man inte halkar så mycket på.
And just for you knowing, i like to be yellow
The sun is in the air
En till sak som jag har gjort är att säga hejdå till min Kusse Linda. Hon ska flytta till Norrköping med sin kille Stefan. Där ska de plugga i tre år. Hon till lärare och han till miljövetare. Vi umgås mycket för att vara kusiner och det kommer kännas väldigt konstigt och tråkigt från början, men sen gör man väl som med allt annat, vänjer sig.
Idag har jag skrivtorka och går och vilar istället.
We couldn't change our destination
Fredagen: Jag hade försökt att ringa ihop dem jag kunde ifrån länslaget. Vi var hos Jullan och förferra :P Det blev dock ungefär fifty-fifty med länsspelar och utomstående, men det var bara roligt. De som kom var: Jag, Julia, Elina, Olivia, Bomis, Jossi, Jempis, Elina, IdaL, MalinO, MalinL, LinnéaH, Mia, Annika, HannaH och Vickan. Det var superskojjsigt, vi spelade spel: Med andra ord, och hade allmänt trevligt. När vi väl skulle inte på området där vid 10tiden så splittrades vi ganska mycket, men det är ju i princip omöjligt att hålla ihop så många. Då träffade vi massa andra roliga människor och sedan började väntar på Melody Club. OCH DE VAR KVÄLLENS ABSOLUTA HÖJDPUNKT. Jag, AmandaP, Jenny och Cia stod allra längst fram och sjöng med allt vad vi kunde. Robert (sångaren) han tog i min och Amandas hand + att Amanda fick hans handduk. Allting var bäst under Melody Club.
Lördagen: Denna dagen var jag egentligen inte så sugen att gå. Var trött, hade ont i hälarna och hade just fått vet att jag inte skulle spela mot Sörböle på måndag, så jag var väl inte på bästa humöret. Vi träffades hos LenaJ ett tag innan och lyssnade på musik och pratade om gårdagen, alla hade ju som inte varit så myckcet med varandra så det var roligt å höra vad alla hade haft för sig. Vi åkte buss in och gick omkring lite i stan innan vi gick in på området några timmar tidigare än vi gjort dagen innan. Det var lite långtråkigt för många, men jag gillar att bara gå omkring och titta på folk, så för mig gjorde det inget. Sedan träffade vi fler och fler och vi blev ett gäng på kanske 15 pers tillslut. Det var trevlans, men vi gick mest omkring och gjort ingenting, så jag LenaJ och EmmaH gick till Hannas i min gamla klass lägenhet och försökte få tag på Emmas föräldrar därifrån, vilket lyckades tillslut också for vi hem.
Drömdagbok
Dröm 1: Jag körde vespa i ett okänt villaområde. Sedan parkerade jag utanflr ett grått litet läagenhetshus. När jag står där utanför en dörr kommer en okänd tjej med brunt lockigt hår och svarta kläder och skriker in i ett hål i fönstret vid dörren: Jävla HORA!. Jag undrade varför hon gjorde så och knackar på dörren. En ung blond mamma klädd i vit shjorta(hurdetnustavas). När jag frågar varför den svartklädda tjejen ropade in sådana fula ord så börjar hon gråta. Mammans dotter har en sjukdom och är därför väldigt konstig. Alla tycker illa om henne. I drömmen blev jag väldigt ledsen av att höra det så jag börjar att storgrina och säger till mamman att jag tycker det är så hemskt. Helt plötsligt så var det inte längre något med det. Jag ska fara därifrån och går tillbaka till vespan. Då hade någon vridit ner backspeglarna i en konstig vinkel, sabbat bromsarna och gjort hål i tanken så att den läker. Jag hade lämnat min mobil i min blåa alviksryggsäck på vespan och någon hade nu bytt ut min mobil mot en annan som jag inte kunde koden till så jag kunde inte använda den. Hursomhelst så körde jag iväg med vespan fast den gick inte som den skulle pga allt sabotage. Sen är det liksom en lucka i drömmen, för helt plötsligt är jag mitt på Bergnäsbron och pratar med Anna Nordberg från Piteå, som spelat i läns. Hon är upprörd och tror att jag är arg på henne. Det var med min mobil att göra, men jag kommer inte riktigt ihåg vad. Ett till hopp i drömmen och jag kommer springande till en busshållplats. Där sitter Gurra, eller Jenny, och jag hinner precis med bussen. På bussen sitter massor av mina andra kompisar och mitt mobilproblem börjar lösas för jag ringer till någon på den okända mobilens telefonbok. Där slutade mitt minne att komma ihåg den drömmen.
Dröm2: Vi hade någon typ av träningsläger med mitt fotbollslag i mitt hus. Jag hade dåligt samvete för jag hade druckit dagen innan och vi skulle ha match. Emma Håkansson (lagkaptenen) är i duschen och sedan går jag in i duschen när hon är klar. När jag står där kommer mina tränade Klas och Roger in, tillsammans med massor av pappos till spelarna i vårat lag. De verkar inte tycka det är så att jag kanske vill vara ensammen när jag duschar eller verkar inte ens lägga märke till att jag är naken. Så jag står bara helt tyst och fortsätter att duscha. När jag är färdig går jag ut och då är det Daniela Grönberg som ska in istället, och då är alla gubbar borta. Där tog den drömmen slut, men jag måste bara säga, för säkerhetsskull, att ingen ska få några snuskia fantasibilder pga denna dröm, jag jag lovar på HEDERS att något sådant inte förekom.
Dröm3: Jag och Elina var på en strand i stan, som inte finns på riktigt dock. Där ser vi Åsa som har gått i våran klass sen 6års och som vi inte förrän nu kommer att skiljas ifrån. Åsa är ingen som vi har varit särskilt mycket med, men ändå. Där står vi nära en betongtrappa och börjar att gråta eftersom vi inte kommer att gå i samma klass något mer. Slut på den.
Det var några av drömmarna, resten är ingen idé att skriva om eftersom jag bara har ca 1 sekunders ögonblick från dem.
Pusselbitar
Jag har kommit fram till att livet är som ett pussel. Dock inte ett pussel som någosin överhuvudtaget blir färdiglagt. För alla bitar kommer aldrig att ens existera. Jag tar bara mig själv som exempel. Jag spelar fotboll, går i skolan och är med mina kompisar. Det är väl mitt liv kan man säga. Självklart vill jag bli så bra som möjligt på fotboll, eller ännu bättre eftersom jag inte vet hur bra det är möjligt för mig att bli. Jag vill ha så många bra kompisar som möjligt och jag vill absolut att vi inte ska bråka mer än nödvändigt. I mitt hus lever jag tillsammans med mamma, pappa och lillebror Dennis, det är ju klart att jag vill att allting ska vara bra mellan oss och allt det där. alla vill väl ha det bra?
Ingen är perfekt, det har man ofta hört. Ändå känns det som om alla försöker vara perfekta. Alla kanske inte tycker att samma sak är perfekt, men alla försöker väl, enligt mig, att uppnå något mål som de själva eller andra har satt upp beroende på personen.
Detta leder också till att man kan inte få allt. Eller kan man det? Kan jag bli världsbäst på fotboll, samtidigt som jag går natur och sedan utbildar mig till läkare, ha ett bra familjeliv, massa RIKTIGA kompisar och hitta någon att sedan tillbringa resten av livet med? Ungefär så skulle mitt färdiglagda pussel se ut. Men detta är, kanske, och ser, kanske, ut som en omöjlighet. Men jag tror att alla bär på en liknande vision om hur de vill att deras, vågar jag säga, perfekta liv skulle se ut. Ibland tror jag att man kan få en sak av sina önskningar att förverkligas, men på en annan önsknings bekostnad. Ibland tror jag att varje person har fått en del lycka att fövalta som den vill. De flesta vill lika mycket som jag och då kanske allt, vad man nu ska kalla det, sprider ut sig så gott det går över helheten, så att man får en bit av varje.
Kommentera gärna er egna synpunkter gällande detta :)
Mätt som en plätt
Nu drar jag till stugan och kommer aldrig mer tillbaka :P (det lät bara så roligt)
